lördag 9 juni 2018

Love & E•MO•TION

Medan Amanda var i Luleå flyttade jag in från köket till mitt skrivbord i vardagsrummet igen, och fortsatte lyssna på popmusik. Bara det att jag har hunnit få en backlog medan jag lyssnat på P2 av nya singlar och släpp. Vet i och för sig inte vad jag vill lyssna på efter att jag är färdig med det ändå.


Har nästan bara lyssnat på The Fame Monster och ARTPOP när jag återbesökt Lady Gaga, så tänkte ge det här albumet en ny chans. Lite spretigt, men ändå ganska bra. Godkänd uppföljare.


Det här albumet är ändå lika bra som de andra. Nästan. Bättre än det första i alla fall.


Det är också ganska bra. Flera låtar som står ut, även om produktionen inte är lika slipad. Det mest intressanta med det är att det är creddat till Jonathan och hjältar, vad det nu betyder.


Lyssnade för att lyssna på Side B+ efteråt. Verkligen bra, men inte lika bra som Side B.


2013 års bästa album, enligt svenska kritiker. När jag lyssnade kände jag att det var det bästa albumet som någonsin gjorts. För några år sen fick det mig att börja lyssna på Håkan. Återstår att se om jag kan hitta något bättre album, men det är en klar kandidat till absolut favorit.


Bästa albumet 2012. Riktigt mäktigt, fast tycker kanske ännu mer om Stay Gold. Rätt besviken på att inget annat av dem är lika bra.


Bästa albumet någonsin, enligt RYM (i alla fall när jag kollade). Jag var rätt oimponerad av Radiohead när jag lyssnade igenom diskografin, men blev så att säga överväldigad av hur bra det var när jag lyssnade nu. En sedelärande historia om förväntningar, eller?

torsdag 31 maj 2018

Pre-P2

Har lyssnat mycket på radio på sistone. Det började med att jag blev sugen på att sätta mig in i klassiskt, och kom till slut fram till att det är en bra startpunkt att sätta på P2. Så dog mitt intresse för popmusik ut på en dag när jag började lyssna på radio om dagarna. Ganska trist, men det kommer nog tillbaks. Här kommer sju album jag hann lyssna på innan dess.


Hospitalet har en nära koppling till Vapnet och en hel radda andra grupper som jag minns det, och jag lyssnade på alla i en veva. Hospitalet var väldigt ojämnt eftersom de bytte genre mellan varje släpp, och på det här kombinerade de poppen med massor brus, vilket blev bra i just det här fallet!


Det här var innan akademien blev högaktuell, och General Knas via bandet passade på att göra reklam för sin nya singel. Jag hade perioder då jag lyssnade på svensk hiphop och reggae, så då var ju den här fusionen given. Ungefär som resten av Svenska Akademiens album, dvs bra (återanvänd formulering).


Efter det identitetsmässiga fiaskot med En plats i solen flydde jag (som alltid) till Tillbaka till samtiden. Det svek inte, så tror jag håller det som etta tills vidare.


Som med mycket annan Rate Your Music-core så tycker jag det här albumet är bra, men att det är lite godtyckligt att kalla det bland de bästa någonsin. Men det är bra, väldigt bra.


När jag såg Purity Ring på Emmaboda sa jag till en vän i närheten att det var den bästa spelningen jag någonsin varit på. Han tyckte jag tog i lite. Kanske, men har inte varit på jättemånga spelningar, så det kanske var sant ändå! Albumet är ungefär så bra, men jag har lyssnat på fler album.


Lyssnade om på det här ganska nya albumet för att jag kommit över vinylutgåvan av Facit med ett bonusspår, och därför tänkte lyssna igenom den. Tycker nog att det här är det sämsta Säkert!-albumet, men ändå väldigt bra.


Mest en ursäkt för att få lyssna på Lush Life. Och Symphony! Tycker singlarna är rätt okej också, men främst väldigt deppigt med all filler på detta album.

lördag 5 maj 2018

Martin Stenmarck – Sjumilakliv

Sju album till. Har inte orkat skriva mera, men vill göra det innan jag lyssnar på fler gamla, så tog mod till mig och skrev!


En ganska ny favoritartist. Inte jättemånga spår som står ut, men hög lägstanivå. Det är ju ändå ett konceptalbum. Hjerteknuser är överlägset bäst, men videon är rätt trist.


Känner nästan samma sak. Welcome to the Black Parade är helt överlägset bäst, men jag är också ett väldigt nytt fan. Ska lyssna på de andra albumen en dag.


Återbesökte det här albumet bara för att /r/popheads säger att det är bra. Jag är inte övertygad. Jag gillar verkligen konceptet "fest där drama uppstår"(?), men har egentligen bara fått grepp om singlarna. Inte uteslutet att jag kommer fatta grejen en dag, men det hände inte den här gången.


En pärla. Nästan alla låtar är bra. Hög igenkänningsfaktor.


Jag gillar bob hund, men har superdålig koll på albumen. Försvårat av att det finns massor EP:ar också. Tyckte att det här albumet, var ungefär som de andra, dvs bra! Amandas val.


Superstarkt soundtrack till animen Kaiji, var dock inte riktigt lika spännande att lyssna på från början till slut som jag mindes det. Framför allt starkt som pluggmusik.


Jag är, tack och lov, inte kvalificerad att uttala mig om jazz. Känns väldigt mycket som bakgrundsmusik som läggs i TV-produktioner. Jag är väldigt förtjust i idén hur som helst, och det är väldigt behagligt att lyssna på. Jag lyssnade på de ryska och ungerska albumen också när jag först lyssnat på detta, de var ungefär lika bra.

lördag 17 mars 2018

Min Twitter-bio

Jag har Twitter! Där heter jag @augustjanse. Det är inte alla som fattar grejen med Twitter, men mitt standardråd är att man måste lägga lite tid på att odla sitt flöde innan man kommer in i det. Det bästa med Twitter är att man kan automatiskt får höra vad alla pratar om att, så att man framstår som allmänbildad trots att man inte alls vet vad som händer i Mellersta Östern. Det sämsta är att det är väldigt beroendeframkallande.

Här är min nuvarande Twitter-bio:
Bedrövlig drömmare. Redan sen hit när jag kom. Smärtan av att ha ett tråkigt liv. Ett annat sätt att vara ung.
Twitter-formatet kräver att man håller sig ajour med sin samtid, så därför kanske man borde uppdatera bion då och då. Då ryker också gamla delar. För att jag ska kunna plocka fritt senare kommer här en genomgång av vad jag har för tillfället:


Text Källa Riktighet
Bedrövlig drömmare Kom på som min beskrivning när jag skulle registrera mig på nya Skunk. Rullar bra på tungan. Är väl inte så bedrövlig. Framför allt inte en drömmare. Så stämmer dåligt!
Redan sen hit när jag kom Lorentz – Ingenting är för ingenting. Tydligen snott från Kanye. Är sen rätt ofta, så stämmer bra.
Smärtan av att ha ett tråkigt liv Säkert! – Det var tre månader sedan idag. Underskattad B-sida, lyssna på den om du inte gjort det tidigare. Lite dramatiskt kanske. Men det är så det ska va.
Ett annat sätt att vara ung Från Hannah med H, filmen med The Knife-soundtrack. Eller från romanförlagan med raden i namnet. Är inte så unik, men kanske till viss del.
PS. Finns några rader som jag redan tagit bort, men tror att jag sparat någonstans. Se fram emot att jag hittar dem.

torsdag 15 mars 2018

Pop i topp

Jag har faktiskt aldrig gjort något chart över mina favoritalbum, utan bara låtit lyssningarna tala för sig själva. Det funkar dock inte särskilt bra, eftersom jag främst lyssnar på musik jag inte gillar. Men den här listan kanske kan fungera som något åt det hållet.

Stabilt och bra (holy binity). Blev inspirerad att lyssna på Marina av någon poppig jag följde på Tumblr (alltså länge sen), men jag blev rätt besviken av första albumet och lyssnade bara några gånger. Men det här är superbra. Kanske borde ge det första en ny chans också. Och det tredje.

Ett konceptalbum om att dejta kvinnor från utlandet / flyktingkrisen. Ganska smart faktiskt. Å andra sidan så handlar hans nästa album också om att prata engelska med tjejer, så han kanske bara kände sig tvungen att ha en allvarlig breakdown i det här albumet utöver det.

Så gammalt! Ändå bra. Sämsta är Speechless, som ändå funkar ganska bra som ett mellanspår. För väl att man inte blåste upp det här till ett fullängdsalbum med massor fillers.

tisdag 13 mars 2018

Låtar om kärlek

De små lådorna i det inlägget kallas förresten "Onebox(es)", en feature i forumplattformen Discourse. Tyckte att de var väldigt praktiska för att presentera en länk, och mycket snabbare att klistra in än att hålla på att infoga albumomslag och så manuellt. För något ska man ju ha. Skrev en liten kodsnutt för att kunna använda dem utanför Discourse som finns här!

På Amandas önskan. Det var hon som insisterade på att lyssna på Mika från första början, men det var faktiskt väldigt stabil pop, så nu är jag ett fan. Det här albumet var inget undantag, då. Synd bara att man förknippar honom med hans radiohits, som man i sin tur förknippar med 2007, som man i sin tur förknippar med dåligt.

Amanda som önskade den här också, när vi skulle äta mysfrukost. Det var mitt faktiska favoritalbum ett tag, men nu har jag tröttnat lite, och det är rätt trist. Så kanske inte skulle ha valt att lyssna på det själv. Vidhåller att det är ett bra album, så jag hoppas verkligen att jag får upp suget igen nån gång.

Gick in i det här albumet med lite skeva förväntningar, för jag mindes det som ett av mina favoritalbum. Blev påmind när jag lyssnade om att det är väldigt ojämnt. Ett par bangerz, men också många fillerz!

söndag 11 mars 2018

Gamla album

Mitt evighetsprojekt att lyssna igenom jättemycket musik som jag hade liggandes börjar närma sig sitt slut. Det är kul, men också lite en ansträngning att behöva leta efter ny musik istället för att bara ta det som ligger på kö. Förutom att jag har massor nya och redan gamla popalbum att lyssna på har jag tänkt att jag ska försöka lyssna om på lite gamla favoriter. Här kommer tre!


Lyssnade på det här albumet som ett för att försöka omvärdera det. Önskar verkligen att jag tyckte om det, men det var tyvärr supertrist den här gången också. Bäst är:
Även om det gått 24 år sen sist
så kan jag ändå minnas varje detalj
Din tysta lilla etta där i regnet
och In Liverpool på repeat
Fast vi lever på olika kontinenter nu,
en miljon mil från varann,
så minns jag de där dagarna som de bästa
De gled in i varann och försvann
Gillar sentimentaliteten där. Också:
Säg vad du menar när du säger att du
menar vad du säger när du säger vad du
tänker och känner när du säger det till mig
Den gillar jag bara för att det rullar bra på tungan! Men som helhet tråkigt att det inte var ett bättre sista album.


Så bra! Bara ös hela vägen igenom. Har hört någon säga att det är överproducerat, men jag tycker det är lagom producerat. Lady Gagas senaste album var också trist för den delen, men förhoppningsvis kommer det nåt annat nästa gång.

Jag brukar påstå att det här är mitt favoritalbum av Kent när någon frågar, så var tvungen att lyssna på det för att se om det stämmer. Det gjorde det tyvärr inte! Tycker fortfarande att singlarna och några andra låtar på albumet är väldigt starka, men det blev lite långsamt sammantaget.